21 september 2008

Och så sa kroppen ifrån...

Jag antar att det är en naturlig reaktion på sömnbrist, oro, sorg och ett krossat hjärta. Jag ligger nu ner, platt, med feber, så svag att fingrarna skakar över tangenterna. Nu är det kanske dags att ligga på rygg ett dygn och låta kroppen säga sitt. Det är inte så att jag inte lyssnat men det har varit svårt att höra om det är sorg eller sjukdom den har ropat ut!

Inga kommentarer: